Ja ni. Anledningen till att jag har varit så fruktansvärt inaktiv på bloggen nån vecka nu, beror på att jag inte visste vad jag skulle skriva. Det kändes som om allting jag skrev bara blev en lögn för att jag inte har kunnat berätta vad jag egentligen gjorde eller vad jag egentligen tänkte. Det är så mycket hysh hysh när det gäller sånt här, inte bara för min egen skull, utan dels i respekt till alla inblandade parter, men också för att det inte ska bli så mycket snack innan allt är officiellt. Men det lyckades tydligen inte så bra ändå. Snacket har flödat runt fint och folk har visst vetat mer om mig och det här än vad jag själv har gjort haha. Men det är skit samma nu, för nu vet alla parter om vad jag har bestämt mig för, och med det så kan jag gå ut med det officiellt :)

Det är nämligen såhär att jag ska flytta från Borlänge och Gustafs GoIF för att spela i QBIK i Karlstad till kommande säsong. Jag har fått ett erbjudande att komma dit och spela och det känns hur bra som helst! Nu tänker säkert flera av er: ”du kan ju ändå inte spela, du har ju nyss opererat dig”.
- Jaa, det har jag! Men nere i Karkstad har de superbra rehabmöjligheter vilket jag dessutom kommer få väldigt mycket hjälp med. All hjälp jag behöver skulle jag vilja säga. På det viset hoppas jag kunna vara igång så snart som möjligt!! Men jag vet att jag ska skynda långsamt och låta mitt knä tala och det kommer jag att göra också.

Självklart känns det inte bara kul. Det är så mycket som känns himla läskigt också och det är ju att lämna allt som finns här på hemmaplan. Jag har i princip spelat hela mitt liv i Gustafs. I alla fall hela mitt liv som seniorspelare. Jag räknade häromdagen på att jag har varit med i Gustafs A-lag i 9 år nu. Herregud vad gammal jag kände mig då. 9 jäkla säsonger!! Hur som helst har ju Gustafs, och vårat lag, varit en sån otrolig trygghet för mig. Jag vet precis min roll och samspelet med alla andra i laget, jag vet vad som gäller när jag är där och jag vet vad som förväntas av mig.
Allt det kommer att vändas totalt upp och ner nu. Jag har ingen aning om någon jargong i laget, vem som är vem, hur de andra i laget är på eller utanför planen, jag känner inte till nånting om staden, INGENTING. Det är som ett helt vitt papper.

Det är ju heller inte bara fotbollen som kommer att ändras. Tryggheten i Borlänge och Gustafs, där jag har bott i hela mitt liv, kommer ju inte finnas på samma sätt längre. Avståndet till syskon och föräldrar blir allt längre och självklart avståndet till alla vänner. Hela mitt liv kommer att vändas upp och ner och ruskas runt. Det känns fruktansvärt läskigt om jag ska vara ärlig.

MEN
nu låter det som att jag tycker att det ska bli hemskt att flytta men det tycker jag absolut inte. Det här är en chans för mig som jag har längtat efter att få. Jag har länge velat flytta iväg nånstans och spela fotboll. Testa på en ny stad, lära känna nytt folk och se hur jag kan utvecklas som fotbollsspelare i en annan förening. Så när denna chans kom på tal, så har det hela tiden i bakhuvudet känts som ett självklart val. Hur mycket jag än älskar Gustafs och alltid kommer att göra, så spelar QBIK i en högre division och det är väl det nånstans alla spelare strävar efter; att spela så högt upp som möjligt i seriesystemet och dessutom kämpa för att lyckas bra där. Det hoppas jag alla fall att alla gör, i alla fall de flesta. De som tränar för att de vill något med sin idrott.

Det här blir en utmaning för mig och jag älskar utmaningar. Först och främst att komma tillbaka efter skadan, starkare och i bättre form än någonsin. Sen efter det så gäller det att vässa formen fotbollsmässigt och visa vad jag går för där. Kämpa för att ta mig in i startelvan och hoppas på att man kan bli en viktig, betydande spelare för laget.
Jag ser det som en chans i livet som bara inte går att missa. Ett litet äventyr. Det ska bli så fruktansvärt roligt faktiskt.

Jag kommer aldrig glömma hur mycket Gustafs har gjort för mig och det är den föreningen, alla spelare och ledare, som gjort mig till den spelare jag är. Det glömmer man aldrig.
Jag kommer att sakna allt och alla så jäkla mycket. Men jag vet ju att Gustafs och Borlänge står kvar. Och det är faktiskt inte så långt till Karlstad. Så den som INTE hör av sig när den är i närheten och då kommer förbi och hälsar på, blir jag riktigt arg på haha. Ni får jättegärna komma även om ni inte har vägarna förbi såklart. Jag blir bara glad!

Flytten kommer att ske med ganska kort varsel. Jag har inte bestämt exakt när jag flyttar ner, men det blir nångång i februari i alla fall. Jag har fått en lägenhet där nere från och med 1a februari redan. Så det är inte så långt kvar. Men vi får se om jag flyttar redan då eller nån vecka senare.
Jag kommer att bo i en 2a på 64 kvm, så det är en ganska så stor lägenhet som dessutom ligger väldigt nära stan. Det är bara en bro över Klarälven, sen är jag i stan. Dessutom ligger det en liten minisjö (eller det kanske heter tjärn) precis framför lägenheten där man kan ligga och sola och så på sommaren. Så jag har älven ganska precis bakom lägenheten och en liten sjö framför. Så det finns mycket vatten och det är ju mysigt och fint. Dessutom så bor ju Therese, Tobbe och Nellie 5-10 minuters gångväg från mig bara. Så det är ju nära till några jag känner.

Nej allt som allt så är jag så otroligt glad och tacksam över att jag har fått den här möjligheten och det ska bli så otroligt kul att testa på någonting nytt. Det är inte varje dag någonting sånt här händer, så det gäller att ta vara på den här chansen och jag kommer att göra mitt bästa för att utnyttja den så bra som det bara går. Jag var där nere förra veckan i några dagar för att kolla in staden, lägenheten, träffa laget och vara med på några träningar (även om jag inte kunde göra det de gjorde), träffade chefen för ett jobb och bara bekanta mig med allt och alla. Allt kändes super, Karlstad verkar vara en väldigt fin och bra stad att bo i. Fotbollsmässigt också. Dessutom finns en massa olika lag i olika sporter att kolla på, på elitnivå och andra nivåer också. För mig som älskar att kolla på alla möjliga sporter på fritiden, är det bara toppen alltså.
Så jag känner att det här kommer bli super!!

Åh gud vad skönt det känns att få lätta allt det där från hjärtat!:)
Borlänge, du glömmer mig väl inte?