In deed.. Vaknade upp och kände mig sådär mör och go i kroppen som man bara gör efter en skön handbollsmatch. Sjukt att man kan gilla att ha ont på det sättet, men det gör jag. Det är härligt att ta lite stryk, då får man ge också. Man känner liksom att man har gjort någon nytta på nå vis. Det är såå härligt!! :)
Efter en stressig dag igår med lite sömn, lång jobbdag, direkt till fotbollsträning och efter det, direkt till Lugnet i Falun för hanbollsmatch mot just Falun. Det blev vinst med 12 bollar till slut. Magiii:) sånt gör det helt värt att stressa runt. Nu ska det mycket till för att seriesegern ska ryka. Det blir förmodligen en division högre där nästa år. Ni är så duktiga flickor!!

Mörheten kan nog bero lite grann på målvaktsträningen från igår. Jag fick ju som sagt stå i mål förra matchen, och det blir samma sak i helgen. Både på våran match och så ska jag följa med f17-elitlaget och stå i mål där på söndag. Förmodligen kan jag få mig en halvlek som mittback också. Skulle vara skönt att känna på det:)
Iallafall så har jag fått superbra hjälp av Adil, Dalkurds målvakt. Han har kommit ner på torsdagsträningarna när jag har velat, och hjälpt mig. Jag har ju liksom inte stått i mål på riktigt sen jag var mellan 5-7 år eller nåt sånt. Så det finns en hel del att slipa på så att säga. Och jag är ju sån att när jag gör något, så vill jag alltid vara grym(helst jämt bäst). Det spelar ingen roll vad jag gör. Så jag jobbar med att få in all info han ger mig så jag kan ta alla bollar jag nånsin kan. Och det sjuka är, jag tycker att jag har lärt mig så himla mycket, och blivit bättre, på endast två träningar. Adil är riktigt bra på det där, att ta fram det bästa och slipa på detaljerna. Det gillar jag. Det är dom små detaljerna som gör den stora skillnaden. Så är det :)
Och nu, eftersom jag är så långt ifrån en målvakt med grym teknik, så blir slängningarna som jag gör kanske inte dom mest smidiga och graciösa. Så kroppen får lite stryk bör man landar konstigt eller så haha. Men man lär väl sig. Hoppas jag iallafall:)
Nej, man ska känna att man lever!

Fredag idag som sagt. Sjukt skönt! Och inte vilken fredag som helst. Det är fredagen när världens bästa Jonathan (kusin) kommer hem från Norge efter innebandylir i Norges högsta liga. Men tyvärr åkte dom ur slutspelet igår, så nu kommer han hem. Men jag klagar inte. Jag har saknat honom så mycket.

Det känns som att det kan bli en bra helg det här:)

Puss på er