Back in buschen
Följde med mamma hem till Gustafs idag när hon slutade jobbet. För det första så är det väldigt skönt att komma hem lite, Framför allt nu när det blivit lite vitt ute så är det så himla fint och juligt här ute på landet så man får en sån go känsla. Sen så har jag sökt en massa jobb på det. Ja sjukskrivningen börjar ju ta slut nu och knät blir sakta men säkert bättre så det är snart dags att börja jobba igen. Jag tänkte på det här om dagen att det är 4 månader sen jag gjorde illa mig nu. Fatta, 4 hela månader. Vart tog tiden vägen? Och dessutom så har jag bara jobbat 3 veckor av dom 4 månaderna. Det har varit en tuff period alltså. Men som klyschan säger så kommer man alltid ur dom jobbiga sakerna som en starkare person, så det är bara att hoppas på det. Jag vet då en sak som inte blivit starkare av 4 månader på sofflocket: MIN KROPP! Herregud alltså. Nu när jag fått börja köra lite lätta styrkeövningar så känner jag verkligen hur svag jag har blivit. Pinsamt svag! Och mest skillnad märks det ju såklart i det opererade benet. Tåhävningar på ett ben går knappt att göra. Sjukt känns det! Det är inte så man är van vid. Det som känns mest sjukt det är att man är så van att känna sin kropp väldigt väl. När man tränar så som jag i vanliga fall gör, så vet man på ett ungefär vad man klarar och inte klarar av, På något sätt så är hjärnan fortfarande kvar lite i det stadiet där jag är skapligt vältränad, men kroppen håller inte med riktigt. Så när jag till exempel ska bära någonting under en lite längre tid så märker jag efter ett tag att jag är hel slut i armarna, att jag inte orkar bära längre. Och när man dessutom vaknar upp med träningsvärk från saker som tillhör ens vardagliga liv då är det jobbigt haha. Herregud. Men på ett sätt är väl det bra, för då kommer man märka resultat på ett helt annat sätt än i vanliga fall. Så nu är det dags att sätta igång med denna träning. Eller ja, så mycket jag får och klarar av just nu, men det är alltid en start! :)
Jag hade dessutom planerat att få träffa Stina och Nicklas lilla Gustav för första gången idag. Men med min förkylning så kom vi fram till att det är nog bäst att låta bli ett tag till. Så jag ska få träffa honom på onsdag istället. Förkylningen är dock bättre, har ingen feber just nu så jag hoppas den håller sig borta :)
Jag fick iallafall träffa min älskade August en stund idag. Vi hann leka favoriten tiger en stund och han visade mig sin nya läskiga spindel som han köpt på julmarknaden igår. Men det blev bara en kort visit innan det var dags att gå hemåt igen.
Jag fick iallafall träffa min älskade August en stund idag. Vi hann leka favoriten tiger en stund och han visade mig sin nya läskiga spindel som han köpt på julmarknaden igår. Men det blev bara en kort visit innan det var dags att gå hemåt igen.
Så nu har jag suttit här vid burken ett bra antal timmar och sökt jobb och massa annat skoj, så jag känner att det är dags att gå till kojs nu,
Sov så gott
Kommentarer
Trackback
